Träningsredskap för dig som tränar hemma

Du behöver inte betala flera hundra kronor per månad för att kunna träna dina muskler. Du kan lika gärna köpa träningsredskap som kan förvaras i hemmet och användas när som helst. Har du bara motivationen att komma igång kan ett litet eget hemmagym vara extremt smidigt. Några enkla redskap som kan köpas hem är:

Hantlar:

Hantlar är en slags bas på gymmet. Detta förutsatt att du vill träna armar och axlar. Billiga att köpa och flexibla att använda till flera olika övningar. Ska du köpa hantlar så välj däremot inte de allra lättaste. Då kan du lika gärna ta något hemifrån som väger ett kilo.

Gymbollen:

Billigt träningsredskap att köpa och flexibelt att använda. En stor boll som är exemplarisk att använda för att träna bålen och ryggen. Detta både i enklare balansövningar och tyngre övningar. Den går även att använda som stöd när du gör armhävningar eller som grund för situps. Ett enkelt redskap som bjuder in till mjuka och skonsamma övningar.

Gummibanden:

Även dessa är mycket billiga att köpa. Gummiband kostar drygt 100 kr något beroende på märke och längd. Framförallt är gummiband skonsamt mot kroppen då det mycket sällan blir ryck i de övningar som utförs. Man känner även själv hur hårt det ska vara spänt för att lagom motstånd ska uppstå. Ännu en fördel med detta träningsredskap är att man både kan träna armar, ben och rygg. Detta helt utifrån vilka övningar som genomförs. Ofta rekommenderar sjukgymnaster gummiband till de som rehabiliterar sig efter skada eller av annan orsak vill bygga upp muskler på ett skonsamt sätt.

Chin:

De flesta träningsredskap kan man göra en rad övningar med. Så är det däremot inte med chin-stången som nästan uteslutande användas för chin. Stången sätts i en dörröppning i hemmet och man tar tag i den och drar sig uppåt till hakan når över stången. Det är därifrån namnet kommer (chin). Samtidigt är den otroligt inbjudande. Köp en chin-stång och montera den i dörröppning som du passerar ett par gånger per dag. Bestäm dig för att göra en eller ett par chin varje gång. Ännu en gång – det handlar inte om hur mycket träning man gör utan att man verkligen kommer igång.

Stretchning

Att stretcha under uppvärmningen och innan träningspasset var tidigare något som rekommenderades. Alla stretchade i syfte att göra leder och muskler smidigare inför träningen. Nu för tiden har man i stort gått helt ifrån idén att stretchning skulle påverka träningspasset positivt – tvärtom är det många som menar att det kan vara skadligt.

Förr och nu

Under 1970-80-talet blev stretchning ett vanligt inslag i uppvärmningsprocessen. Man menade på att stretchningen skulle minska träningsvärken. För detta påstående finns det dock inget belägg för. Syftet med stretchning är att förlänga musklerna och därmed öka smidigheten. Inför ett träningspass användes det för att maximera rörelserna som skulle komma att användas under passet. Nu för tiden är de flesta överens om att stretchning inte bidrar till att förlänga musklerna, däremot ökar smärttåligheten.

Stretcha efter träningen

Att stretcha innan träningen, när kroppen inte är helt uppvärmd, ökar risken för träningsvärk. Genom att töja en kall muskel riskerar man att skada muskeln. Rörlighetseffekten som man är ute efter blir då den motsatta. Vill man jobba med rörlighetsträning är det bättre att utföra stretching efter träningspasset, när kroppen är varm. Korta stretchövningar ger sällan ett hållbart resultat, utan för den som vill öka rörligheten är ett yogapass att föredra. För den som vill komma ner i varv efter träningen kan korta stretchövningar dock fungera. Men att komma ner efter ett hårt pass är just vad det bidrar till.

Statisk eller dynamisk stretchning

När man talar om stretch idag brukar man dela in det i statisk och dynamisk stretchning, var den förra förklarar begreppet som vi är vana att föreställa oss stretchning. Under statisk stretch sträcks muskeln ut och hålls stilla i utsträckt läge. Dynamisk stretchning eller töjning innebär att man använder sig av en rörelse där muskeln sträcks ut, extraheras, för att sedan dras samman, kontraheras. Det fungerar mer som en uppvärmningsövning där muskeln inte sträcks ut till max. Att använda sig av dynamisk stretchning, som en del av uppvärmningen, innan ett träningspass används ofta idag. Dock läggs den statiska stretchen till träningspassets slut, för att inte överbelasta och skada muskeln.